Mats Hellström – Immunterapi mot hjärntumörformen gliobastom

Min forskning har två huvudsakliga inriktningar. Den första är att utveckla, karaktärisera och använda nya musmodeller som återspeglar viktiga aspekter av glioblastom hos människa. Målet är att identifiera läkemedel som kan överföras till kliniska prövningar och som bygger på omfattande prekliniska resultat. Den andra är att identifiera nya kombinationer av proteiner som kan användas som biomarkörer för att följa sjukdomsutvecklingen hos glioblastompatienter.

Gliom är den vanligaste formen av allvarliga hjärntumörer, med cirka 5 fall per 100 000 personer. Den mest maligna formen av gliom – glioblastom (GBM) – är också den vanligaste och den har en största incidens vid 64 års ålder hos den vuxna befolkningen. Trots ny kunskap om genetiken och biologin bakom GBM finns det mycket få behandlingsmöjligheter och har sjukdomen har mycket dålig prognos och. Medianöverlevnaden efter diagnos är runt 15 månader.

Svårt att hitta nya läkemedel mot glioblastom

Under det senaste decenniet har forskare karaktäriserat signalvägarna i tumören vid GBM och en typ av signaleringsproteiner som kallas receptortyrosinkinaser (RTK) verkar ha en viktig roll. Men trots att kunskapen om RTK-signalering har ökat har det inte lett till några framsteg i kliniska prövningar mot GBM.

En anledning till det kan vara att varje tumör är väldigt heterogen, där olika grupper av tumörceller har specifika uppsättningar av muterade eller överuttryckta RTK-proteiner. Dessutom kommer läkemedel som syftar till att blockera RTK-signaleringen att stöta på blod-hjärnbarriären, som effektivt förhindrar att läkemedel som transporteras i blodet kommer ut i hjärnan.

Immunterapi vid glioblastom

Immunterapi har på senare tid etablerats som en effektiv och säker cancerbehandling. Framförallt så kallade checkpoint-inhibitorer, som riktas mot immunceller i tumörens mikromiljö, har varit framgångsrika vid behandling av t.ex. melanom och lung- och njur-cancer. Den komplexa samverkan mellan cancercellerna och tumörens mikromiljö gör att immuncellerna dämpas i olika grad i alla typer av cancer.

För att kunna behandla glioblastom med immunterapi finns specifika utmaningar. Det beror på att tumörens mikromiljö är immundämpande och att det saknas en sorts immunceller som kallas dendritiska celler. Lymfsystemet är också uppbyggt på ett unikt sätt i hjärnan jämfört med i resten av kroppen. Därför har den senaste tidens framgångar med checkpoint-inhibitorer för flera cancerformer inte kunnat överföras till en effektiv behandling för glioblastompatienter.

In min grupp använder vi nya modeller och behandlingar av GBM hos människa för att ta oss an de underliggande problemen med immunterapi vid glioblastom. Vi hoppas att det på sikt kommer att göra det möjligt att behandla glioblastompatienter med immunterapi.