Birgitta Johansson – Vårdforskning i onkologisk vård

Forskningen i gruppen fokuserar på att studera hur personer med cancer och deras närstående mår under och efter behandling samt hur de upplevt behandlingen och vården. Vi arbetar också med att hitta sätt att förbättra behandlingsresultatet, minska biverkningarna och förbättra livskvaliteten hos personer som drabbas av cancer och deras närstående. 

Varje år får cirka 60 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. När de behandlas för cancer utsätts de för fysiska biverkningar samtidigt som sjukdomen ofta har
psykosociala effekter, som oro och nedstämdhet. Även närstående till personer som får cancer kan drabbas av en försämrad hälsa på grund av cancersjukdomen. Vi medverkar i ett antal projekt med inriktning på förbättrad vård och behandling och minskade fysiska och psykiska biverkningar.

Kan internet användas för att ge stöd till närstående som vårdar personer som behandlas mot huvud- och halscancer?

Närstående till personer som drabbas av cancer måste ofta ta ansvar för vårdande insatser i hemmet. Många är inte förberedda för att ge sådan vård. Behandling mot huvud- och halscancer leder ofta till stora problem med att äta och dricka på grund av smärtsamma biverkningar i mun och hals. Problem med segt slem och svårigheter att gapa är andra vanliga problem. Den vård som närstående måste bistå med omfattar ofta ansvar för att ge näring och vätska samt för att hantera problem med smärta och segt slem.

Närstående har därför ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvården, men som de ofta inte har tillgång till. Den svåra situationen kan leda till att närståendes hälsa försämras under fler år. Vi ska utveckla, testa och utvärdera ett internetbaserat stöd för närstående till personer med huvud- och halscancer och undersöka om det kan öka deras beredskap att ge vård och därmed minska vårdbördan och förbättra hälsan. Projektet påbörjas under år 2020.

U-CARE fokuserar på psykosocial ohälsa

I det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet U-CARE leder Birgitta Johansson arbetet inom vuxenonkologisk vård. Målet är att förbättra omhändertagandet av personer med cancer som rapporterar oro och nedstämdhet. Vi undersöker nyttan av ett internetbaserat stegvis självhjälpsprogram och jämför bl.a. effekten av det internetbaserade programmet med konventionell vård med avseende på ångest, depression och hälsorelaterad. I nuläget arbetar vi med analyser och sammanställning av resultat.

Evidensbaserad omvårdnad avseende fysisk aktivitet och nutrition vid stamcellstransplantation

Personer som genomgår en stamcellstransplantation behöver vara isolerade under cirka 2–4 veckor på grund av de blir infektionskänsliga av behandlingen. De drabbas därutöver av en rad andra biverkningar under isoleringsperioden så som mukosit, illamående, smärta, feber och svår trötthet. Psykosociala problem är också vanliga. Vi utvecklar och utvärderar evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som syftar till att ge stöd för ökad fysisk aktivitet och en optimal nutrition, med målsättningen att implementera de nya omvårdnadsåtgärderna i den dagliga kliniska verksamheten.

Biverkningar på tarmen efter strålbehandling av prostatacancer

I ett annat projekt har vi undersökt om biverkningarna på tarmen hos män som genomgått strålbehandling mot prostatacancer kan minskas genom att man byter ut olösliga kostfibrer mot lösliga och minskar intaget av laktos. I utvärderingen jämförs män som fått kostråd för att byta ut olösliga fibrer mot lösliga och minska intaget av laktos med män som fått rådet att fortsätta äta som vanligt med avseende på symtom från tarmen och hälsorelaterad livskvalitet.

Utvärdering av biverkningar och vård vid protonterapi

Under sommaren 2015 började de första patienterna att behandlas med protonterapi vid Skandionkliniken i Uppsala. I samband med det inleddes en studie där vi jämför biverkningar, livskvalitet och upplevelse av vården för patienter som behandlas vid Skandionkliniken jämfört med patienter som får konventionell strålbehandling. I inledande studier har vi undersökt upplevelser av symtom hos personer som får protonterapi på grund av en hjärntumör samt deras upplevelser av kvaliteten på vården.

Effekten av fysisk träning under cancerbehandling

Vi deltar också i projektet Phys-Can som utvärderar vilken effekt fysisk träning i samband med cancerbehandling har på trötthet, livskvalitet, humör, biverkningar och sjukdomsutfall. I en delstudie undersöker vi även om fysisk träning kan minska negativa effekter på skelettmuskulatur som kan uppkomma vid cytostatikabehandling.

Phys-Can-projektet har uppmärksammats i ett inslag i SVT.


Läs mer om våra forskningsprojekt (endast på engelska)

Bilden nedan visar en översikt av vår forskning.