Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.
Akut myeloisk leukemi, AML, är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna men den kan också drabba barn. Behandling gör att sjukdomen går tillbaka hos de flesta AML-patienterna men den kommer ofta tillbaka inom några år och är då mindre mottaglig för behandling.
AML orsakas av genetiska förändringar som gör att vissa sorters vita blodkroppar växer till på ett onormalt sätt. De genetiska förändringarna påverkar också hur sjukdomen utvecklas och hur den svarar på behandling. För att kunna utveckla nya behandlingsstrategier behöver man identifiera de förändrade generna och utifrån hur de fungerar också de processer i cellerna som driver tumörutveckling och behandlingsresistens. I den aktuella studien har forskarna hittat några sådana gener.
– För få kunskap om varför sjukdomen kommer tillbaka är det viktigt att studera vad som händer i tumören med tiden. Vi har därför undersökt prover som tagits från samma patienter både vid diagnos och vid återfall. Vi hittade gener vars aktivitet var högre eller lägre i proverna som tagits vid återfall jämfört med de tidigare proverna och som därmed troligen kan kopplas till återfallet, säger Linda Holmfeldt som har lett studien.
Forskarna använde också maskininlärning för att hitta mönster i de identifierade genernas aktivitet. Till exempel såg de att högre aktivitet hos genen CD6 i kombination med lägre aktivitet hos genen INSR kunde kopplas till sjukdomsåterfall.
Flera av generna som forskarna identifierade verkar kunna bidra till en inflammatorisk miljö för tumören. Ett nytt sätt att behandla AML skulle då kunna vara att rikta in sig mot komponenter i så kallade pro-inflammatoriska processer.
– Man kan tänka sig att det går att utveckla behandlingar som riktar in sig mot proteinerna som bildas från generna som vi har hittat. Då skulle man också kunna individanpassa behandlingen beroende på om dessa gener är aktiva eller inte hos enskilda patienter. Men för att komma dit behövs ytterligare studier, säger Linda Holmfeldt.
Studien är ett samarbete med forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa och institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och universitet i Oslo, Helsingfors, Århus, Warszawa och Seattle, och har publicerats i tidskriften Blood Advances.
Mer information:
Artikel i Blood Advances
Linda Holmfeldts forskning
-
P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke
2022-06-27
En ny studie från IGP visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.