Ny mekanism påvisad för specialisering av lymfkärl
2021-05-03
Kroppens lymfkärlsystem består av specialiserade kärl vars funktion är avgörande för att ta upp och transportera vätska. Taija Mäkinens grupp vid IGP har identifierat en mekanism för hur transporterande lymfkärl bildas hos möss, något som skulle kunna bidra till att utveckla behandlingar av lymfatiska sjukdomar.
Lymfkärlen bildar ett nätverk i kroppen som dränerar vävnaderna genom att ta upp vätska och transportera tillbaka den till blodet. Det finns två typer av lymfkärl, dels de mycket tunna lymfatiska kapillärerna som tar upp vätskan ute i vävnaderna, dels större, transporterande kärl som innehåller klaffar som gör att vätskan bara transporteras i en riktning.
Om dessa funktionellt specialiserade kärl inte etableras på rätt sätt kan det leda till lymfatiska sjukdomar. Hittills har kunskapen om hur kärltyperna uppkommer varit begränsad men i den aktuella studien visar forskarna att genregleringsproteinet FOXP2 är avgörande för att fungerande transporterande lymfkärl ska bildas.
– Vi började med att identifiera gener som var aktiva specifikt i transporterande lymfkärl hos möss. En av generna som vi hittade var Foxp2 som ger upphov till proteinet FOXP2. Det är en så kallad transkriptionsfaktor, ett protein som kan reglera aktiviteten hos andra gener, och motsvarande protein hos människa har tidigare visats vara kopplat till språkutveckling. I kärlen såg vi att FOXP2 endast fanns i transporterande lymfkärl så vi antog att det hade betydelse för att styra identiteten och funktionen hos dessa kärl, säger Taija Mäkinen.
I nästa steg upptäckte forskarna att under utvecklingen av transporterande lymfkärl induceras FOXP2 av att det har uppkommit ett flöde i kärlen. När de slog ut Foxp2-genen så att inget FOXP2-protein bildades såg de att de transporterande lymfkärlen var vidare och hade defekta klaffar. Eftersom FOXP2-proteinet är en transkriptionsfaktor kunde de också se att det reglerar aktiviteten av vissa gener som man tidigare visat är inblandade i bildandet av lymfkärl och klaffar.
– Våra resultat visar på en molekylär mekanism för hur fungerande klaffar bildas i transporterande lymfkärl, där FOXP2 ingår och som regleras av lymfflöde. Hos människa finns motsvarande proteiner och gener som vi sett hos möss och vi tror att modifiering av FOXP2 skulle kunna användas som en behandlingsstrategi för att återställa fungerande transporterande lymfkärl, säger Taija Mäkinen
Studien är ett samarbete med schweiziska forskare och har publicerats i tidskriften EMBO Journal.
Mer information:
Artikel i EMBO Journal
Taija Mäkinens forskning
-
Y-kromosomförlust orsakar hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom
2022-07-14
Förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid IGP att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
-
Lovande alternativ metod för känslig proteinanalys
2022-07-08
Forskare vid IGP har utvecklat en ny metod att detektera proteiner med hög specificitet och känslighet som skulle kunna användas i framtiden för diagnostiska analyser av patientprover.
-
P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke
2022-06-27
En ny studie från IGP visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.