Ärftliga faktorer för högre utbildning väger tyngre i ekonomiskt utsatta områden

2021-04-29

Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid IGP sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.

Utbildning är en faktor som är starkt kopplad till ekonomisk trygghet och livskvalitet. Genetiska faktorer påverkar till viss del (ungefär 11–13 procent) huruvida vi genomgår högre utbildning. Denna typ av effekt kan kallas för ärftlighet och används som ett mått på hur mycket en egenskap påverkas av genetiska faktorer.

I den nyligen publicerade studien beräknades ärftligheten för högre utbildning för 350 000 deltagare i UK Biobank, en populationsstudie från Storbritannien. Ärftligheten jämfördes sedan mellan deltagare med olika socioekonomisk bakgrund. Forskarna fann att genetiska faktorer bidrog med 26 procent av den totala variationen hos deltagare från mer socioekonomiskt utsatta områden, medan genetiska faktorer bara bidrog med 13 procent hos deltagare från mindre utsatta områden. Denna typ av skillnad i ärftlighet skulle kunna bero interaktioner mellan arv och miljö, där genetiska effekter förstärks i en mer utsatt socioekonomisk situation.

– Resultaten är överraskande eftersom tidigare tvillingstudier visat på en motsatt effekt, berättar Mathias Rask-Andersen, forskare vid IGP och försteförfattare till studien.

Tidigare studier har dock främst gjorts i USA. Enligt Mathias Rask-Andersen kan kontrasten mellan USA och Storbritannien bero på skillnader i skolsystemen mellan dessa länder. Till exempel skillnader i tillgång till och kvalité på grundskolan mellan socioekonomiska skikt, eller tillgång till sociala försäkringar och sjukvård.

Studien visar hur miljön kan påverka genetiska effekter hos människan, menar forskaren och medförfattaren Åsa Johansson.

– Tidigare har vi sett interaktionseffekter för till exempel kroppsvikt. Troligtvis kan vi hitta liknande interaktioner även för sjukdomar. Dessa interaktioner är viktiga att studera eftersom de kan ge insyn i hur effekten av olika gener propageras. I det långa loppet kan detta också ge upphov till en mer individanpassad intervention vid sjukdom, eller för att höja sannolikheten för en lyckad skolgång, säger Åsa Johansson.

En större ärftlighet pekar på att genetiska faktorer spelar en större roll för högre utbildning hos individer från ekonomiskt utsatta områden.

– Det är möjligt att våra observationer betyder att en individ som har en känslighet för att inte lyckas med sin skolgång står inför ännu större utmaningar i ett socioekonomiskt utsatt område. Det är dock viktigt att poängtera att denna studie har genomförts på deltagare från Storbritannien och att resultaten inte nödvändigtvis går att generalisera till andra länder, säger Mathias Rask-Andersen.

Mer information:
Artikel i American Journal of Clinical Psychiatry
Mathias Rask-Andersens och Åsa Johanssons forskning