Medfött immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19
2021-02-23
Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet vilket kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning hos patienterna. Det visas i en studie från IGP som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.
Blodet innehåller ett stort antal proteiner som utgör kroppens första barriär för att både känna igen och förstöra mikroorganismer, inklusive SARS-CoV-2 som viruset som orsakar covid-19 heter. Dessa proteiner ingår i det medfödda immunsystemet (INIS) som består av vissa av blodets vita blodkroppar, blodplättar och det så kallade kaskadsystemen.
Bara 5 procent av nuvarande djurarter har ett immunsystem med T-celler och B-celler medan resten förlitar sig enbart på det naturliga immunsystemet vilket till stor del består av INIS. INIS har en medfödd förmåga att känna igen och eliminera främmande ämnen och partiklar såsom mikroorganismer och skadade celler vilket gör att INIS fungerar som ett ”skräphanterings-system”.
In den aktuella studien har forskarna under 2020 studerat 66 patienter med svår covid-19 som vårdats på intensivvvårdsavdelning och funnit en uttalad aktivering av INIS.
– Det är sannolikt vävnadsskadan med döda celler i lungorna som initierar denna aktivering. Den kan potentiellt leda till proppbildning och dålig syresättning på grund av ökat läckage i blodkärlen, säger Bo Nilsson vid IGP som har lett studien.
Då graden av aktivering är prognostiskt kopplat till överlevnad och lungfunktion så stöder de nya fynden tanken att INIS är en av drivkrafterna vid svår covid-19. En förklaring till att INIS beter sig på det här sättet hos vissa patienter med covid-19 kan vara att cellskadan är så kraftig så att INIS överreagerar och snarare stjälper än hjälper att rena vävnaden.
Om INIS spelar den roll som forskarna misstänker skulle det också kunna vara så att redan godkända läkemedel som används för behandling av sjukdomen hereditärt angioödem kan användas för att behandla svår covid-19.
Studien har gjorts tillsammans med forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper och institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, Lunds universitet och universitetssjukhuset i Ulm, Tyskland.
Mer information:
Artikel i Frontiers in Immunology
Bo Nilssons forskning
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.