Metabolismförändring bakom minskad tillväxt av cancerceller
2021-02-12
Forskare vid IGP visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.
Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig varför det är angeläget att identifiera nya mål hos cancercellerna som behandlingar kan riktas mot.
Forskargruppen bakom den aktuella studien har tidigare visat att odlade multipelt myelom-celler växte sämre och till och med dog om de behandlades med en substans som blockerar proteinet EZH2 i cellerna. Nu såg de att blockering av EZH2 också minskade cancertillväxt i en musmodell av multipelt myelom.
Vi behandlade möss med en form av cancer som motsvarar multipelt myelom hos människa med ett ämne som blockerar EZH2 och såg flera tecken på att de behandlade mössen hade mindre cancertillväxt än obehandlade möss. Det gav oss ytterligare bevis för att EZH2 skulle kunna fungera som ett mål för behandling, säger Helena Jernberg Wiklund, som har lett studien.
Resultaten från musmodellerna sporrade forskarna att undersöka vad det är som gör cellerna känsliga för EZH2-blockering. Multipelt myelom-celler från människa är mer heterogena än cellerna i musmodellen och det visade sig att vissa varianter av odlade humana multipelt myelom-celler var känsliga medan andra var resistenta.
För att studera vad som låg bakom denna skillnad gjorde forskarna heltäckande analyser av cellernas metaboliter och kombinerade det med analyser av genaktivitet. Analyserna visade att känsligheten berodde på att en specifik del av cellernas metabolism var påverkad.
I celler som svarade på EZH2-blockeringen hade den så kallade metionin-omsättningen förändrats, något som vi inte kunde se i celler som var okänsliga för behandlingen. Förändringen berodde på en nedreglering av gener som är inblandade i metionin-omsättningen, säger Helena Jernberg Wiklund.
Förändringen i metionin-omsättningen skulle kunna användas som markör för att urskilja om en patient skulle svara på EZH2-blockering, något som är nödvändigt om sådan behandling ska kunna användas kliniskt.
Våra resultat har gett en större förståelse för mekanismen bakom multipelt myelom-cellernas känslighet mot EZH2-blockering. De visar också att heltäckande analyser av metaboliter och genaktivitet är användbara verktyg och när de används tillsammans kan de ge en bättre bild av vad som händer i cancerceller när de utsätts för nya behandlingar. Vi tror att våra resultat kan vara relevanta för både kliniska forskare och grundforskare att arbeta vidare med, som ett steg på vägen för att hitta nya sätt att behandla patienter med multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund.
Mer information:
Artikel i Cell Death & Disease
Helena Jernberg Wiklunds forskning
-
Y-kromosomförlust orsakar hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom
2022-07-14
Förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid IGP att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
-
Lovande alternativ metod för känslig proteinanalys
2022-07-08
Forskare vid IGP har utvecklat en ny metod att detektera proteiner med hög specificitet och känslighet som skulle kunna användas i framtiden för diagnostiska analyser av patientprover.
-
P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke
2022-06-27
En ny studie från IGP visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.