Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom
2019-09-10
En stor studie från IGP, med över 325 000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.
Det är sedan tidigare känt att fettet som lagras runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett) är associerat med en ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. I den nya studien, som publiceras i Nature Medicine, går forskarna ett steg längre och visar med hjälp av genetiska data att det finns ett faktiskt orsakssamband mellan visceralt fett och en ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter.
I studien utvecklade forskarna en metod för att enklare mäta visceral fettmängd. Metoden är inte bara till nytta för forskningen utan kan även komma till nytta i vården.
– För att mäta mängden bukfetma behöver man normalt använda sig av avancerade och kostsamma diagnostiska tekniker som återger kroppens fettfördelning. Vi har därför utvecklat en enkel metod som istället beräknar individens viscerala fettmängd utifrån andra, mer lättillgängliga parametrar, vilket gör att metoden kan användas på de flesta kliniker, säger Torgny Karlsson, statistiker vid IGP och en av de ledande forskarna bakom studien.
Metoden gjorde det även möjligt för forskarna att studera effekterna av visceralt fett i en betydligt större skala än tidigare.
– Vi blev förvånade över att bukfetma hos kvinnor var så mycket starkare kopplat till sjukdomsrisk än bukfetma hos män. Att lägga på sig ett extra kilo visceralt fett kan ge en över sju gånger ökad risk för typ 2‑diabetes hos kvinnor medan samma fettökning bara drygt fördubblar risken hos män, säger Åsa Johansson, sisteförfattare till den aktuella artikeln.
Forskarna fann också att risken för sjukdom verkar öka snabbast hos personer med små eller måttliga mängder bukfetma, men att den inte alls ökar på samma sätt om en person med stora mängder fett i buken lägger på sig ytterligare.
– Sådana här icke-linjära effekter är spännande att studera och kan hjälpa oss att förstå det bakomliggande molekylärbiologiska sambandet mellan visceralt fett och sjukdomsrisk, säger Torgny Karlsson.
Forskarna undersökte även miljontals positioner i genomet för att kartlägga de gener som påverkar mängden visceralt fett och hittade fler än tvåhundra olika gener. Bland dessa fanns en stor andel gener som är kopplade till vårt beteende vilket tyder på att den största orsaken bakom bukfetma trots allt är att vi äter för mycket och motionerar för lite. Dock finns det individuella skillnader i hur fettet fördelas över kroppen och en person som till synes inte är särskilt överviktig kan ha en skadlig mängd visceralt fett.
– Resultaten av den aktuella studien kan leda till att vi på ett enklare sätt kan mäta mängden visceralt fett och på så sätt lättare identifiera personer med hög risk för att få diabetes och hjärt-kärlsjukdom, säger Torgny Karlsson.
Mer information:
Artikel i Nature Medicine
Forskning i Åsa Johanssons grupp
-
Störd immuncellsnavigering i lymfkörtlar hos bröstcancerpatienter
2021-01-12
Olika typer av bröstcancertumörer skiljer sig åt i hur de påverkar lymfkörtlarnas funktion. Hos patienter med invasiv bröstcancer förändras lymfkörtlarnas kärl och stödjevävnad, men det sker inte hos patienter med en icke-invasiv bröstcancerform, så kallad duktal cancer in situ. Det visar en ny studie från Maria Ulvmars grupp vid IGP, som publicerats online i den vetenskapliga tidskriften Cancers.
-
P-piller minskar risken för äggstocks- och endometriecancer
2020-12-17
En studie från IGP, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.
-
Vener bakom blodkärlsmissbildningar i hjärnan
2020-11-03
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare i Elisabetta Dejanas grupp vid IGP kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
-
Världens största genetiska analys av vikingar
2020-09-16
Genetiska undersökningar av mer än 400 vikingatida skelett visar att vikingarna som gjorde räder i Europa kom från relativt isolerade grupper i Skandinavien och många av dem hade genetiskt bidrag från södra Europa eller Asien. Det visas i en studie i tidskriften Nature där Marie Allen och Magdalena Bus vid IGP har medverkat.
-
Internetbaserat stöd kan minska depressionssymtom hos cancerpatienter
2020-09-14
Internet kan användas för utbildning och stöd till egenvårdsstrategier för att lindra symtom på depression hos personer med cancer. Det visas i en studie av Birgitta Johanssons grupp vid IGP.
-
Läckage från lymfkärl och blodkärl regleras på olika sätt
2020-09-09
Forskare vid IGP visar i en ny studie att cellsignalering som reglerar kärlläckage skiljer sig åt mellan blod- och lymfkärl. Fynden visar på en möjlighet att modifiera denna signalering för att selektivt kontrollera lymfkärlens funktion och behandla sjukdomar som karaktäriseras av läckande lymfkärl.
-
Ny tidig biomarkör för flera cancersjukdomar
2020-08-26
I en studie gjord på över 400 sjukhuspatienter med 18 olika cancerdiagnoser har forskare kunnat visa att EVP, extracellulära vesiklar och partiklar, skulle kunna användas som biomarkörer för flera cancersjukdomar. Studien har letts av forskare från bland annat IGP.
-
Kartläggning av enzym med viktig roll för SARS-CoV-2-infektion
2020-08-17
Forskare vid IGP har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för sars-cov-2-virusets inträde i värdceller och utveckling av sjukdomen Covid-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.
-
Oväntade kopplingar funna mellan läkemedelsrespons och cellförändringar vid hjärncancer
2020-07-15
Precisionen vid behandling av hjärncancerformen glioblastom kan öka och befintliga läkemedel användas på nya sätt. Det visar en studie från IGP där ett stort antal cellprover från patienter med hjärntumörer undersökts. Forskarna har kartlagt hur cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports.
-
Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer
2020-06-09
Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Studien är publicerad i Genome Biology.
-
Nytt effektivt sätt att hämma lymfkärlsmissbildningar
2020-06-08
Lymfkärlsmissbildningar är en handikappande och ofta obotlig sjukdom. Taija Mäkinens forskargrupp har i ett internationellt samarbete studerat mekanismerna som ligger bakom onormal kärltillväxt och har identifierat en kombinationsbehandling som kan fungera som effektiv behandling av dessa missbildningar
-
Lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa – både lika och olika
2020-05-04
Forskare vid IGP har i ett internationellt samarbete kartlagt lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa, ända ner på enskild cellnivå. Resultaten kan hjälpa forskare att på sikt hitta nya metoder för hur immunförsvaret kan stärkas mot bland annat virus och vid cancer. Arbetet har publicerats i tidskriften Frontiers of Cardiovascular Research.
-
Orsaken till läckande blodkärl vid ögonsjukdomar identifierad
2020-04-22
Ögonsjukdomar med tillväxt av läckande blodkärl kan leda till att synen går förlorad. Forskare vid IGP har nu identifierat ett avgörande steg i processen som leder till läckande kärl och skadlig svullnad. Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften eLife, skulle i framtiden kunna leda till säkrare behandlingsstrategier.
-
Förändringar i cellernas nedbrytningsstationer kan leda till cancer
2020-03-17
Cancerceller växer och delar sig okontrollerat. Nu visar en ny studie från IGP hur förändringar i cellernas nedbrytningscentraler, lysosomerna, kan leda till okontrollerad celltillväxt. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
-
Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel
2020-03-12
Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid IGP har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat. Studien publiceras i Nature Communications.
-
Smart algoritm hittade möjlig framtida behandling för barncancer
2020-01-07
Forskare vid IGP har med hjälp av en datoralgoritm identifierat en ny lovande behandling mot sjukdomen neuroblastom, en nervcancer hos barn som kan vara livshotande. Upptäckten som beskrivs i det senaste numret av vetenskapstidskriften Nature Communications kan på längre sikt leda till en ny form av behandling för barn med svår eller framskriden sjukdom.