Y-kromosomförlust orsakar hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom
2022-07-14
Förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid IGP att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
Män dör i genomsnitt flera år yngre än kvinnor, en skillnad som tidigare studier kopplat till förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna hos män. Denna under livet uppkomna genetiska förändring kallas mLOY (för mosaic Loss Of Y) och är mycket vanlig och ses hos minst 20 procent av 60-åriga och 40 procent av 70-åriga män. Tidigare studier har visat att män med mLOY i blodet har en ökad risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom.
I den aktuella studien visas nu att män med mLOY i de vita blodkropparna även har en förhöjd risk att dö av hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken hos människa.
Det har inte tidigare varit känt om mLOY i vita blodkroppar har en direkt inblandning på sjukdomsutveckling i andra organ. I den aktuella studien beskrivs ett nytt orsakssamband då forskarna använde gensaxen CRISPR för att generera musmodeller med mLOY i de vita blodkropparna. De fann att mLOY orsakade direkta skador på djurens inre organ och att möss med mLOY hade kortare överlevnad än möss utan mLOY.
– I de musmodeller som användes i studien eliminerades Y-kromosomen från musens blodkroppar för att efterlikna mLOY hos människa och vi analyserade sedan vilka konsekvenser det fick. Undersökningen av mössen med mLOY visade en ökad ärrbildning i hjärtat, så kallad fibros. Vi ser att mLOY orsakar denna fibros, vilket leder till en försämring av hjärtfunktionen i musmodellen, säger Lars Forsberg, som har lett studien tillsammans med professor Kenneth Walsh, University of Virginia, USA.
Forskarna kunde också bekräfta orsakssambandet som de sett i musmodellen med epidemiologiska studier på människa där de fann att mLOY är en ny signifikant riskfaktor för död i hjärt-kärlsjukdom hos män. Dessa studier utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en databas med genetisk och hälsoinformation från en halv miljon normalt åldrande individer som var mellan 40 och 70 år vid studiens start. Män med mLOY i blodet vid studiens början visade sig ha ungefär 30 procent ökad risk att dö av hjärtsvikt och andra typer av hjärtkärlsjukdom efter drygt 11 års uppföljningstid.
– Vi såg även att män med högre andel vita blodkroppar med mLOY i blodet har en större risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Detta samband är i linje med resultaten från musmodellen och indikerar att mLOY har en direkt fysiologisk effekt även hos människa, säger Lars Forsberg.
Studien beskriver alltså för första gången en mekanism för hur mLOY i blodet kan orsaka sjukdom i andra organ och identifierar även en möjlig behandling. De nya fynden visar nämligen att mLOY i en viss typ av vita blodkroppar i hjärtat hos möss, så kallade hjärtmakrofager, stimulerar en känd signalväg som leder till ökad fibros. När forskarna blockerade denna signalväg kunde de sjukliga förändringarna på hjärtat som orsakades av mLOY återställas.
– Kopplingen mellan mLOY och fibros är mycket intressant, särskilt med tanke på nya behandlingsstrategier för hjärtsvikt, lungfibros och vissa cancerformer som går ut på att motverka uppkomsten av fibros. Män med mLOY skulle kunna utgöra en patientgrupp som svarar extra bra på sådan behandling, säger Lars Forsberg.
Mer information:
Artikel i Science
Lars Forsbergs forskning
Lars Forsbergs forskning
-
Y-kromosomförlust orsakar hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom
2022-07-14
Förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid IGP att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
-
Lovande alternativ metod för känslig proteinanalys
2022-07-08
Forskare vid IGP har utvecklat en ny metod att detektera proteiner med hög specificitet och känslighet som skulle kunna användas i framtiden för diagnostiska analyser av patientprover.
-
P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke
2022-06-27
En ny studie från IGP visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.