Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
De missbildade blodkärl som uppstår i hjärnan vid kavernöst angiom, också kallad CCM (Cerebral cavernous malformations), har ett hallonliknande utseende och blöder lätt vilket kan orsaka epileptiska anfall, neurologiska problem och stroke. Sjukdomen beror på genetiska förändringar som kan vara ärftliga eller uppkomma spontant och går i dagsläget inte att bota.
Senare tids forskning tyder på att det också uppkommer en inflammation vid CMM. I den nya studien har forskarna undersökt i detalj vilka immunceller som reagerar vid CCM. De kunde också för första gången visa att nätliknande proteinstrukturer som kallas NETs, bildas vid CCM. NETs (för Neutrophil Extracellular Traps) består av cellkärnor och cellstrukturer och är kopplade till immunsvaret.
– Vi har använt genetiskt förändrade möss där en muterad form av en viss gen ger upphov till CCM. Vi såg att vita blodkroppar av typen neutrofiler är de första som kommer till de skadade kärlen hos möss med CCM. Dessutom kunde vi detektera NETs både i hjärnan och cirkulerande i blodet. I möss utan CCM såg vi inga NETs, säger Peetra Magnusson som har lett studien.
NETs förekommer normalt som ett kroppsligt försvar genom att fånga in och oskadliggöra inkräktare, till exempel bakterier. Höga nivåer av NETs har tidigare visats hos patienter med cancer och de är även en viktig komponent vid COVID. Dessa nätliknande strukturer kan orsaka kärlskada och blodproppsbildning. Vilken betydelse de har i CCM är inte klarlagt men när forskarna testade en behandling som bröt ner NETs-strukturerna minskade de CCM-relaterade skadorna på blodkärlen.
ut NET-liknande strukturer (cyan). Immuncellen
isolerades från en mus med CCM.
Bilden har tagits av Maria Globisch med stöd
från Biovis-plattformen.
Forskarna kunde också detektera NETs i hjärnvävnad från patienter med CCM, både den ärftliga formen och den som uppkommer spontant.
– Att vi har hittat NETs hos CCM-patienter tyder på att de har betydelse för sjukdomen även hos människa. Med ytterligare studier hoppas vi kunna öka kunskapen om immuncellernas roll i sjukdomsutvecklingen och om NET-komplex kan användas som en biomarkör för CCM, säger Peetra Magnusson.
Studien är ett samarbete med forskare i Italien, Finland och Storbritannien. Den har publicerats i tidskriften Cellular and Molecular Life Sciences.
Mer information:
Artikel i Cellular and Molecular Life Sciences
Peetra Magnussons forskning i Elisabetta Dejanas grupp
-
P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke
2022-06-27
En ny studie från IGP visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
-
Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar
2022-05-13
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare vid IGP och andra institutioner vid Uppsala universitet i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Undergrupper av hjärntumörer kan kopplas till ursprungsceller och sjukdomsprognos
2022-04-25
Forskare vid IGP har påvisat olika undergrupper av hjärntumörformen glioblastom, där cancercellernas egenskaper beror på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Den analysmetod som användes kunde också separera glioblastompatienter med signifikant skillnad i överlevnad. Fynden öppnar för att identifiera specifika terapeutiska mål för de nya undergrupperna av glioblastom.
-
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer
2022-04-04
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid IGP har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
-
Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom
2022-03-28
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Nu visar forskare vid IGP i en ny studie att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.
-
Proteinlandskapet på cancerceller kartläggs med ny teknik
2022-03-03
På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården är så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera vilka proteiner på cancercellers yta som fungerar som mål för immunterapier. Mattias Belting, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt gästprofessor vid IGP, är på god väg och nu publiceras gruppens rön i tidskriften PNAS.
-
CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation
2022-02-03
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
-
Ny metod för att studera DNA i sparade vävnadsprover
2022-01-19
Forskare vid IGP har utvecklat en metod som kan användas för att studera DNA-mönster i sparade vävnadsprover. Med den nya metoden kan forskare få en bättre förståelse för hur geners aktivitet regleras i cancer och individanpassad medicin.
-
Nya gener kopplade till återfall vid akut myeloisk leukemi
2022-01-13
Vid blodcancerformen akut myeloisk leukemi är det vanligt att patienterna drabbas av återfall en tid efter avslutad behandling. Forskare från IGP har i en ny studie identifierat gener som verkar kunna kopplas till risken för återfall. Fynden kan på sikt ligga till grund för nya behandlingsstrategier och bidra till bättre överlevnad för patienter med akut myeloisk leukemi.