Kromosomanalys kan bedöma sjukdomsförlopp vid kronisk lymfatisk leukemi

2019-01-18

Utvärdering av kromosomförändringar kan användas för att ge prognos och förutse behandlingssvar vid cancerformen kronisk lymfatisk leukemi. Det visar IGP-forskaren Panagiotis Baliakas tillsammans med en internationell forskargrupp i en nyligen publicerad artikel i den ansedda tidskriften Blood.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en cancersjukdom där vita blodkroppar växer till på ett okontrollerat sätt. Sjukdomen har ett mycket varierande förlopp och vissa patienter försämras snabbt, trots behandling, medan andra kan leva länge utan att behandling behöver sättas in.

För att förbättra läkarnas möjlighet att ge prognos och bedöma när behandling behövs har forskare under lång tid undersökt om det finns genetiska förändringar i de vita blodkropparna som kan kopplas till hur sjukdomen utvecklas. En sådan genetisk förändring är så kallad komplex karyotyp vilket innebär att cellerna har kromosomförändringar som syns när man studerar dem i mikroskop.

I den aktuella studien såg forskarna att förekomsten av komplex karyotyp hade betydelse men att den inte självklart kunde kopplas till en sämre prognos. Omfattningen av kromosomförändringarna och kombinationen med andra genetiska förändringar påverkade också.

– För att en patient ska anses ha komplex karyotyp behöver det finnas minst tre förändringar i kromosomernas struktur eller antal. Vi såg att patienter med fem sådana förändringar hade kortare överlevnad än de med tre eller fyra, oberoende av andra förhållanden, säger Panagiotis Baliakas.

Däremot uppvisade patienter med tre eller fyra kromosomförändringar sämre prognos bara om de förekom tillsammans med vissa andra genetiska förändringar, till exempel mutationer i genen TP53.

– Men förekomsten av komplex karyotyp behöver inte bara vara av ondo. Vi såg också det motsatta förhållandet där patienter med tre eller fyra kromosomförändringar i kombination med extrakopior av kromosom 12 och kromosom 19 hade ett nästan helt vilande sjukdomsförlopp, säger Panagiotis Baliakas.

Baserat på de nya fynden föreslår forskarna en ny modell för att identifiera undergrupper av patienter med tydligt kliniskt utfall. På sikt, efter ytterligare klinisk validering, hoppas de att analyser av komplex karyotyp ska kunna användas av läkare för att ge prognos och förutse sjukdomsförlopp för KLL-patienter.

Studien har genomförts inom det europeiska forskningssamarbetet ERIC (European Research Initiative on CLL) som koordineras av Panagiotis Baliakas tillsammans med Kostas Stamatopoulos vid Center for Research and Technology Hellas, Grekland.
 

Mer information:
Artikel i tidskriften Blood
Panagiotis Baliakas forskning


Äldre forskningsnyheter

Nya forskningsresultat 2018

Nya forskningsresultat 2017

Nya forskningsresultat 2016

Nya forskningsresultat 2015

Nya forskningsresultat 2014

Nya forskningsresultat 2013

Nya forskningsresultat 2012 och tidigare