Lene Uhrbom – Kartläggning av biologin hos hjärntumörformen gliom

Min forskning är inriktad på att förstå hur genetiska förändringar i hjärntumören gliom påverkar tumörutveckling, sjukdomsförlopp och svar på behandling, beroende på vilken celltyp tumören har uppstått ifrån. Målet är att avslöja tumörspecifika mekanismer som vi kan testa riktade behandlingar mot i våra experimentella modeller.

Gliom är en stor och heterogen grupp tumörer i hjärnan och andra delar av det centrala nervsystemet. Tumörerna delas in i olika grader, I – IV, beroende på hur allvarliga de är. Gliom kan uppkomma i alla åldrar men majoriteten av patienterna är vuxna när de får sin diagnos. Det är bara tumörer av grad I som är godartade, grad II – IV är alla elakartade. Tumörformen glioblastom är av grad IV och är den vanligaste typen av alla primära elakartade hjärntumörer, med dålig prognos och ingen bot. I min grupp studerar vi alla typer av gliom, med ett särskilt fokus på glioblastom.

På senare tid har storskaliga försök gjorts för att kartlägga det genetiska landskapet vid glioblastom. Det har lett till en heltäckande molekylär karaktärisering av mekanismerna bakom uppkomsten av gliom och avslöjat de stora skillnader som finns både i och mellan tumörerna. Man har också börjat klassificera tumörerna i olika undergrupper baserat på deras genetiska profil, vilket bidragit till ökad kunskap om biologin bakom maligna gliom. Men tyvärr har detta ännu inte lett till några större genombrott för behandlingen av sjukdomen.

Det är fortfarande okänt vilken sorts cell som är ursprungscellen för uppkomsten av gliom, inklusive glioblastom. Forskarna tror att det kan vara en nervcell eller en så kallad glial progenitorcell men det har inte kunnat bevisas än. För att helt förstå biologin vid gliom anser vi att det är avgörande att veta vilket sorts cell den kommer ifrån och på vilket sätt ursprunget påverkar tumörens egenskaper.

Tumörmodeller i mus och från människa

Min forskning fokuserar på att förstå hur ursprungscellen tillsammans med olika genetiska förändringar påverkar tumörens tillväxt och utveckling samt svar på behandling. Målet är att upptäcka gener, mekanismer och signalvägar som nya behandlingar kan riktas mot.

I våra försök använder vi framför allt tumörmodeller hos möss samt en ny och ständigt växande biobank med humana cellkulturer (HGCC), som etablerats från operationsprover från patienter. HGCC-biobanken har satts upp och drivs i samarbete med Karin Forsberg Nilsson, Sven Nelander och Bengt Westermark. Sammanfattningsvis utgör våra gliommodeller i mus och från människa en relevant och unik plattform för våra grundläggande och prekliniska forskningsprojekt.


Gruppens forskning delas in i flera projekt som finns listade på den engelska sidan

 


foto: bilder på primära glioceller från biopsimaterial